Beredvillig
ADJEKTIV
  1. beredd att göra något, villig, färdig att göra något utan invändning

Beredvillig i en mening

"

Den hungrige Henrik har en ” beredvillig, priapisk kroppshydda ”.

Källa: GP2013
"

Ur ett hus kom till och med en beredvillig medborgare ut beväpnad med knölpåk, men ett polisbefäl försökte avvärja hans plikttrogenhet.

Källa: ROMI
"

Hon är beredvillig, det må erkännas, hon ställer upp och han kan inte klaga.

Källa: ROMI
"

När Groucho Marx somcouch i ett fotbollslag ropar efter doktor flyger genast en beredvillig herre i publiken upp.

Källa: PRESS97
"

Mike slog ut med armen i en beredvillig gest, men Annika skakade på huvudet.

Källa: ROM99
"

Nåja, han var just den rätte att känna sig överlägsen, eller hur... Hela hans tillvaro höll på att rasa på grund av att nån knasig liten beredvillig skandinavisk inköpare av korta varor hade stämt honom i ett faderskapsmål...

Källa: ROM99
"

Lika hårdnackat som hon försvarade sitt oberoende mot förläggare, lika beredvillig var hon i andra sammanhang att avstå det och experimentera med nya samarbetsformer: film, teater, samtalsböcker.

Källa: WEBBNYHETER2013
"

Ingen frågar i dag efter vilken klass man tillhör eller vilken inkomst man har, men att byta till sig en vägglyster för tjugo kilo smör och en beredvillig tupp gick nog inte för sig vid auktioner för två hundra år sedan.

Källa: PRESS96