Drivfjäder i en mening

Så när människan blir fri från prestigens drivfjäder kan hon få en annan i stället - kärleken.

Med sin debutsamling Okunskapens arkeologi varvar Naima Chahboun upp en diktmaskin vars drivfjäder är det rättsliga målet mot makarna Ethel och Julius Rosenberg, som 1951 dömdes till döden för spionage mot USA.

En evig sanning, den djupaste av alla mina sanningar, min enda drivfjäder sedan jag kom till världen.

- Visst kan hatet fungera som en drivfjäder och i lägret hade jag kunnat slå ihjäl den som dödade min mor.

I Les lionnes pauvres ( 1858 ) behandlas den fala kärleken såsom drivfjäder för äktenskapsbrottet.

Var det lika bra att hon insåg vilken mäktig drivfjäder guldet var?

– Pengarna är en stark drivfjäder.

Regissören, Rafi Pitts, berättar med värme och humor om människans outplånliga behov av självhävdelse: den gamla lusten att vara värst - drivfjäder och fördärv på samma gång.

Det var det som var hans drivfjäder, inte det ursinne som fått Bosch att berätta historien för honom.

Under Paristiden kom han i en filosofisk strid med friherre Carl Gustaf Cederhielm och växlade på alexandriner en stridsskrift med honom om egennyttan som moralens drivfjäder.

Den egna erfarenheten av småbarn har alltid varit en drivfjäder.

Erotikens drivfjäder är densamma som poesins: den mänskliga fantasin, som förvandlar sexualiteten till ceremoni, rit och stiliserat emblem.

Han presenterar den utgångspunkt som är framställningens filosofiska drivfjäder: människans allt igenom naturliga vilja till kunskap.

Den olympiska statusen har blivit en drivfjäder i sig.

Björnen var nyfiken och nyfikenhet var en stark drivfjäder.

-- är det slut med hela härligheten, inklusive den enda drivfjäder dom nånsin har haft, pensionen.

Orton var den som införde sexualitet utan låsta kategorier som dramaturgisk drivfjäder på brittisk scen.

Av hans eget resonemang följer ju att kvinnorna saknar den drivfjäder som ligger i detta kompensationsbehov!

Han var djupt fäst vid sin familj, som han sällan såg, men kärleken till kejsaren var hans främsta drivfjäder.

Endast undantagsvis drogs paralleller till aktuella politiska skeenden, men i finska Hufvudstadsbladet påpekade Olof Enckell att romanen kunde läsas ” som en indignationsskrift mot vissa samtida rättegångar med politisk-ideologisk intolerans som bakgrund och drivfjäder ”.