Ejder i en mening

De närmade sig ett skär som var till bristningsgränsen fyllt av mås och trut, av ejder och vigg och svan och svärta - den nakna stenen syntes knappt under massan av levande kroppar.

Skärgårdsstiftelsens kustfågelinventering visar att det främst är de musselätande fåglarna ejder, svärta, alfågel och sjöorre som minskar kraftigt i antal.

Svan och ejder simmar på det grunda.

Till skillnad från diverse medierapporter så tycker jag att det ser ut som vanligt med beståndet av ejder.

Där träffade jag på en ” hårdskådare ” som jag har träffat på vid flera fågellokaler runt stan, kollade givetvis i hans tub och såg massor av ejder.

Även fågelbeståndet är rikligt och på nationalparkens område har det häckat åtminstone 132 fågelarter, varav de talrikaste och synligaste är knölsvan, storskarv, gräsand, vigg, ejder, svärta, knipa, storskrake, småskrake, strandskata, roskarl, rödbena, drillsnäppa, fiskmås, havstrut, gråtrut, silvertärna, tobisgrissla, sädesärla, skärpiplärka, ängspiplärka, stenskvätta, näktergal, törnsångare, ärtsångare och kråka.

Därför valde jag en arkivbild på ejder som jag tog i somras nere i hamnen i Nynäshamn.

Det blir även mindre av ejder, hussvala, talltita, grönfink, stare och gulsparv, till exempel.

Området är av stor regional betydelse som rast- och övervintringslokal för t ex knipa, vigg och ejder.

Längre inåt hamnen låg de tigande fåglarna i klungor; änder, svärtor, en och annan ejder i vinterdräkt och en liten, mörk fågel vars namn han inte kände till.

En av sjömännen på ” UTÖ Express ” ( lokal båtlinje ) hävdade att det har kommit mycket ejder i Nynäshamns skärgård, så jag hoppas på fler bilder framöver.

Jag såg två rejäla flockar med ejder idag, det var blandade flockar med både gudingar och ådor, och köns-fördelningen på fåglarna var rätt jämn, möjligen med en mindre övervikt av gudingar.

Om babord hade de hela tiden Ingarös långa kust, men på styrbordssidan passerade de många öar: det gröna Gåsö med sina jättelika vassar där ejder, skrak, knipa och dopping vilade i hundratal, Ägnö med höga berg som stupade i speglande klippvikar, ett grått gytter av holmar, kobbar och skär uppstickande ur den förkastningsspricka som utgör Erstaviken, och över det grå en rök av grönt, vårens lätta andedräkt.

Igår var jag nere i Nynäshamn och fotograferade ejder, men jag tog givetvis bilder på annat också, bland annat dessa två fritidsbåtar.

Jag hade tänkt promenera ut efter Strandvägen för att försöka hitta ejder, men det visade sig att jag inte behövde göra det eftersom det fanns gott om fågeln i hamnbassängen, i vart fall i gästhamnen.

Nere vid Smygehuk väller långa ormar av ejder över Östersund den femte.

Själv så undrar jag om folk bortser ifrån den tidiga våren i år, när isarna smälte så förväntade de sig att se ejder, trots att det bara var första veckan i mars.

Receptfloran är rik än i dag: grytor, soppor och köttbullar av ejder, guding ( ejderhanne ) vildand, alfågel, svärta, vildgås och knipa.

Edvin sov fortfarande på durken, men Martin och Vilhelm stod bredvid varandra framme vid vindrutan och såg skrak och ejder lyfta ur vikarnas nattly.

Framför allt var det ejder som dog i oljesmeten enligt den granskning Norsk Institutt for Naturforskning gjort, uppger nrk.no.