Fåmäld i en mening

Vid sidan av Torstens flödande talträngdhet var han en värdigt fåmäld människa som fortfor att drömma.

Han är väldigt skygg av sig, stillsam, fåmäld och något paranoid.

I vardagslag var Torsten en förhållandevis fåmäld och samlad människa men när han druckit blev han yvig, fragmentarisk, påstridig, sammanhangslös och odistinkt, tanken följde aldrig sin bana till slut och hans ord träffade inte där de var avsedda att slå till utan någonstans i sammanhangens periferi.

Han hade trott att det skulle försätta henne på gott humör, men i flera dagar var hon rastlös och fåmäld.

Han hade visslat, fåmäld som han var.

Torsten var fåmäld.

Prostens fru var en fåmäld kvinna som sällan blandade sig i sin mans samtal.

" Jag tar min uppgift med ro ", skrev han hem till vännen Werner Söderhjelm, " är döv till förfärlighet och fåmäld, men kysser fruarna på handen och friserar mina mustascher som en dragonkapten. "

Hon kände sig nesligt bestulen på sin ko och var fåmäld och surmulen resten av kvällen.