Flyktig i en mening

Det finns en förunderlig, förförisk kombination av snabb, flyktig ögonblicklighet och stilla, vilande kontemplation i de tunna, transparenta färgskiktens rytmiska rörelser över dukarna.

Vid en flyktig blick på protesttågen och plakatskogarna kan det tyckas som om en skugga från år 1968 fallit över Frankrike, men det finns en väsentlig skillnad.

Kärleken i En midsommarnattsdröm är flyktig och obegriplig, men här mer skrattretande än verkligt plågsam.

Den är både flyktig och fast, både förgänglig och evig.

Vid en flyktig betraktelse tycks detta handla om vuxenvärldens välvilliga försök att skapa ordning i skolan.

Det hävdas ibland att den digitala kulturen är flyktig och historielös.

Livets vågspel som fruset och sintrat stengods, men också som flyktig sand under besökarnas fotsulor. "

– Det är den enda konstform som finns kvar som är av människor, med människor och för människor, och den enda som inte är fulländad om det inte finns åskådare, och en sådan konstform måste få ta tid, säger hon, och menar också att en föreställning är så flyktig och unik i och med att den endast finns bevarad i människors minnen.

2,5 miljarder kronor ( enligt uppgift ) för Premier League och Champions League är en monumental investering som på något sätt måste hämtas hem på en flyktig och känslig marknad.

Nio syskon att häpna över Magnus Florins berättelse är klar som vatten och flyktig som en vakendröm.

Teatern är lika flyktig som livet, men den äger en fantastisk magi.

I vissa dukar blir kraften för stor och expressiv, i andra för flyktig och undanglidande.

RO fällde Telia-annonsen med argumentet att genomsnittskonsumenten vid en flyktig läsning av annonsen får intryck av att priset för abonnemanget är 379 kronor i månaden.

Musik är en ganska flyktig konstart.

Så ett stilla regn av rosa blomblad från körsbärsträden – skyar av flyktig tid som med jämna mellanrum också liknar snö.

Filmpoesi om flyktig kärlek

Bara en natt är charmig men som filmupplevelse nästan lika flyktig som dygnet den skildrar.

Hon känner en flyktig beundran blandad med avsky för sin auktoritäre far, och i drömmen ser hon emellanåt sin mor som dog när Xuela föddes, men framför allt söker hon förneka alla vekare känslor för andra människor.

Det finns alltid en blick som skapar samförstånd, ett ljus som omfamnar kropparna, eller just bara ett ögonkast, en förstulen, flyktig invit.

Om än flyktig, för rymningarna fotsatte.