Föraktfull i en mening

Nästan föraktfull.

- Det ger oss handlingsfrihet och en icke föraktfull säkerhet.

" Ja trodde inte ens att du ville prata om de ", sa hon hånfullt till sin man samtidigt som hon rörde huvudet från sida till sida i en föraktfull rytm.

Som figur är den löjlige däremot inte alls någon clown utan i stället blasé, navelskådande och föraktfull.

Maggie gjorde en föraktfull gest så att hon var nära att spilla ut sitt te.

Rektorn var dryg och föraktfull och hatade mig eftersom jag inte var tillräckliigt imponerad av honom.

Genom åren hade hon bara blivit starkare, bistrare, mer högljudd och översittaraktig, för att inte tala om grånad i förtid, något som hon på typiskt Old Boston-vis vägrade att göra nånting åt, och mer föraktfull beträffande hans obeslutsamhet och " navelsträngsbindning " till PlannersBanc, som hon kallade det.

" Vad har den där fransyskan med vår kultur att göra ", som det står i en föraktfull kommentar.

Sedan försökte jag vara iskallt föraktfull och dräpande.

Kedjerökande och föraktfull lotsar hon sin bitska kosmetolog genom filmens 98 minuter och än en gång imponerar hennes förmåga att både i stort och smått mejsla fram en karaktär.

föraktfull attityd mot bolaget, tycker han.

Namnen åtföljdes av personbeskrivningar i en föraktfull och antisemitisk ton.

I ett brev till Jacqueline har hon berättat hur en ömsom öppet föraktfull, ömsom faderligt förmanande förhörsledare varnade henne för att ha något att göra med sådana som Tony.

Det Tännsjö lite föraktfull kallar för ” europeisk hederskultur ”, kan också uttryckas som en demokratisering av människovärdet eller helt enkelt jämlikhet.

Vad både besparingsjagande ledningar och journalistikens kritiker ofta förenas i är däremot en ibland närmast föraktfull inställning till grunderna för verksamheten, nyhetsförmedlingen.

Kanske retar det lite extra att man inte ens kan bli riktigt föraktfull.

Nadia kastade en föraktfull blick runt ladan.

Ett starkt yttre tryck - föraktfull inställning från konstmusikens företrädare under 50-talet, popmusiken / elgitarrens utbredning under 60-talet och medföljande popularitetsförlust för dragspelet - har medverkat till att höja medvetenheten om den egna särarten och lett till organisering i lokala dragspelsklubbar, ett riksförbund med egen tidskrift, massmediala arrangemang och konserter ( " Bälgien " som det mest spektakulära och också internt mest omdiskuterade exemplet ) och en lyhördhet för musikaliska stilar; i Dragspels-Nytt kan man läsa om olika musiker som spelar gammaldans, swing, rock, atonal konstmusik - en stilblandning som knappast kunde byggas upp kring något annat instrument.

Precis som engelsmännen leder vår självbild dessutom till att vi lagt oss till med en föraktfull och tämligen obehaglig syn på våra motståndare.

Då Öis mötte Hammarby i onsdags tillbringade Martin Pringle, Anders Jönsson, Peter Hillgren & Co en icke föraktfull matchtid med att köa för den där kokta med bröd, ketchup och senap.