Gapa i en mening

Hon började gapa och skrika om misshandel, men vad fan!

Munnen gapa, det rann saliv över hakan, ögona blänkte halvslutna med den medvetslöses orörliga glans.

Men pojken bara gapa.

Förutom att mannen inte kunde gapa ordentligt, hade han mycket svåra smärtor.

Han kan bli tvärarg, han kan gapa och skrika men sen är det över.

Och han sög kraftlöst på stenen han hade kvar i munnen: gapa efter luft och försökte med fingret få ur sej lite av slemmet...

Tolkar man bilden så får den ses som ett inlägg i samhällsdebatten – bara för drottningen och kungahuset att gapa och svälja.

Det vore morskare än att gapa med en rånarluva över babyansiktet.

Emellertid inföll ett datum när avgrunden började gapa kring medeltidens teologer.

Inte sätta igång och gapa om att Fryshuset ska kasta ut skinheadsen eller förbjuda dem att dricka pilsner.

Det var första gången någon såg en styvkjortel på Stävsnäs, och jag hade sett tjänstefolket gapa efter mig där jag svepte fram.

- Fast jag tror inte på taktiken att springa omkring och gapa hela tiden.

- Man ska satsa långsiktigt och inte gapa efter för mycket på en gång.

Men jag tänkte att börjar jag gapa och skrika nu, då gör han kanske ingenting.

Det känns så ruskit serru å bli utsedd till nåt sånt här nationalmonument vettu ungefär som nån jävla gotlandsrauk va som står där till allas beskådan bara för att man ska fylla åtti vettu å folk som stirrar å små barn som pekar finger det är så det känns nu när alla dom där gamla filmerna börjar rulla i tv-n igen filmer som man hoppades att dom flesta hade glömt bort vid det här laget jag menar nåt så obeskrivlit fånit som Gunnar Björnstrand och Max von Sydow i tights det får man ju leta efter vettu å särskilt nu efter det att Mel Brooks gjorde en hel skojfilm om Robin Hood för att inte tala om Nils Poppe undra på att folk garvar läppen ur led åt Poppe när han fjamsar omkring i nåt slags långkalsingar å gestaltar konstnärens utsatthet i en oförstående å rent av hånfull omgivning förståru javisst alla konstnärer måste lida själv brukade jag till exempel stänga in mej i en garderob klockan tre varje eftermiddag ja långt upp i mogen ålder alltså fram tills för bara nåra år sen faktiskt f örståru det är ruggit serru å sitta där i murkret vettu och inte veta när man ska få komma ut igen för man låtsas att det är föräldrarna som låst in en som bestraffning å då sitter man verkligen i knipan serru å å å kan komma loss å va kreativ å känna dom verklit svåra förhållanden som sant konstnärsskap danas under vettu å fy fan det är ruskit serru men sen kröp man fram där ur garderoben nån timma senare å hade masser av idéer hur man skulle nita farsgubben i nya filmen förståru å hjälpte inte det så kunde man föreställa sej nån kritiker ingen nämnd å ingen glömd då var det också ganska lätt att uppamma den där satans vreden förståru det där gigantiska jävla ursinnet som flödar å rinner över å som verkar så befruktande å å å livgivande i allt konstnärlig t skapande å på senare år så hade jag fogdarna förståru skattefogdarna indrivarna som hjälpte mej otrolit mycket det var ruggit förståru alldeles oerhört ruskit när dom kom inrusande på Dramaten mitt under repetitionsarbetet på Utan ångest i Tyrole n förståru å började vifta med sina blanketter å formulär å gapa om fyllnadsinbetalningar så det hördes ända in på figgan men dom där händelserna vettu har hjälpt m-m-mmej nåt otroligt senare just å komma i stämning förståru å å å bli så där helit jävla härlit rosenrasande riktit rödglödgat tvärförbannad jag behövde bara sitta i den där ruggiga hemska mörka garderoben nån timme förståru så var jag så full av ångest att jag kunde göra vad som helst å berätta om mina föräldrar gång på gång jag blev bara mer å mer tvärarg förstå ru för varje ruta jag såg å bara jag tänkte på publiken förståru så blev jag fullständigt rasande hur dom satt där å garvade å sa ' ' jaha nu är han där å hackar på sina föräldrar igen kan han inget annat ' ' å det där var så jävla ruggit förståru å jag knöt nävarna å tänkte som så att jag ska visa dom drönarna att en sann å riktig konstnär kan skapa samma konstverk om å om å om igen å det blir bara bättre å bättre för varje gång å har man inte fattat det då ska man inte befatta sej med dom verklit stora andliga upplevelserna serru åtminstone inte med mina...

För övrigt är det inte bara tyskar som kan gapa.

Avvakta med att gapa ” allsvenskan ” allt för högt, vänta med ” satsa ” i form av kronor och ören.

Och anspänningen i mun och kinder kom dom att gapa som fiskar på land.

Det finns ingen anledning att gapa efter U17-spelare redan nu – i princip samtliga ur succélandslaget från VM har en lång resa kvar till seniortoppen.

Där kan man gapa åt omkörningar med likasinnade.