Gyckla i en mening

von Hofmannsthals avsikt att gyckla och bedriva verklig satir i texten hade heller inte lyckats helt ut.

Där måste man veta vem böja sig för och vara ödmjuk; vem fråga om råd och ta anvisning av; vem lyssna till och samråda med; vem ge anvisningar själv och kolla att de följs; vem skämta med, vem gyckla med och sticka med nålar -- illa om man tar fel, katastrof om man trampar nån som är mäktigare än man trodde; blir man sårad gäller det att styra tungan, moderera sina nyp; för att avancera måste man se var trappstegen ligger, vilka trappstegen är.

-- Du kan gyckla, du, men till slut blir du bara gycklare.

Jag har ju ingen rätt att gyckla med er.

Samma grupp Stockholmsromantiker möttes en andra gång för att gyckla med både fosforisterna i Uppsala och den Gamla skolan.

Med utländsk bakgrund och personliga erfarenheter kunde han i denna roll gyckla vardagsrasism och främlingsrädsla.

Den politiske visionären tillät sig gyckla med det mera praktiska bondförnuftets representant.

Eller att gyckla societetens shoppande på hemmaplan med ny text till Karl Gerhards katt bland hermelinerna.

Han verkar därmed delvis ha avsett att gyckla såväl med åkandet efter titlar och ordensstjärnor som med frimureriets hemlighetsfulla ceremoniväsen.