Helskotta i en mening

Och när det går åt helskotta, pröva förträngning.

– Annandagen gick åt helskotta direkt och det var misslyckat på alla sätt och vis.

" Åt helskotta "

Ser jag gråtande barn är min första tanke att något gått åt helskotta fel, så funkar min reptilhjärna, den slår larm, den skriker gör nåt, ingrip.

Ändå gick allt åt helskotta.

– Han sade att jag absolut inte fick berätta det här för någon, för då skulle det bli ett helskotta för mig.

" Ogenomtänkt och konstlat ", tycker någon; " ett bra förslag ", säger en annan; " snett åt helskotta " en tredje.

Sen gick allt åt helskotta.

Ibland undrar jag om man kanske önskar sej både det ena och det andra så in i helskotta mycket fast man inte vet om det.

Där gick ytterligare drömmar åt helskotta.

Ibland gör du saker på planen som senare får dig att tänka ” varför i helskotta gjorde jag så? ”.

” Han var begiven på att jaga, ser du, det här var för ett par hundra år sedan, och medan han var ute och jagade, efter hjort eller fasaner eller vad det nu var … därnere i Porlock Valley, alltså … ”, hon tecknar med sin käpp, ” … den lyckliga dalen kallas den, namnet lär betyda det också förresten, och det är den vackraste dalen i hela England … nåväl, medan han strövade omkring där och letade villebråd, så stärkte han sig då och då ur sin plunta för att hålla värmen och humöret uppe … och sedan, ser du, inemot skymningen när han skulle hem igen, så var det lögn i helskotta att veta var han befann sig och vilken riktning han skulle ta.

' Ja kommer nerifrån sydvästra Georgia, neranför mygglinjen, och kommer ni där neråt och pratar med nån om motion så vet dom inte va i helskotta ni pratar om.

Sedan gick det åt helskotta med Jugoslavien också.

Och att han jobbat åt helskotta för mycket.