Hybble i en mening

Drängen på gården intill hade hon inte krävt några gåvor av men nu fick han hjälpa henne att bära bort kistan och skaffa henne en sovplats i ett hybble på Norrmalm.

Bostaden var bara ett hybble.

Carl Gustaf Apiarie ansåg att huset väl var i minsta laget, nästan ett hybble.

Hyllad av få och förföljd av de mäktiga gav han slutligen upp andan i ett hybble i Brattfors, omgiven av en skara vildögda anhängare av backstugusittarnas släkte, trashankar, landsvägsriddare och torparkonor från Allmänningen, och skall hans sista ord ha varit: " Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? "

Jagad av fältjägare och fjärdingsmän hade han flytt mellan de trognas backstugor och torp, tills han slutligen dog av lungsot i ett hybble i Brattfors.

Att ett eländigt hybble kunde bli så trivsamt!

Det är brodern som gör verkstan till ett smutsigt, stinkande, ovårdat hybble.