Kontenta
SUBSTANTIV
  1. huvudinnehåll, sammanfattning, kärna; slutresultat, essens, slutkläm

Kontenta i en mening

"

Efter 18 år tillsammans kände vi oss alla rätt, tja, kontenta, och det blev ett fint avslut.

Källa: GP2013
"

Man kan kanske förstå saken så, säger David, att far förställer sig hela året, lurar oss med sin sorglöshet och kontenta uppsyn men om hösten blir sig själv.

Källa: ROMI
"

Det är den kontenta som Vilgot Sjöman förknippar med Gösta Oswald, och kontentan gäller inte Gösta Oswald utan Vilgot Sjöman.

Källa: PRESS97