Kontradiktion
SUBSTANTIV
  1. påstående som strider mot ett annat påstående; påstående som inte kan vara sant samtidigt som ett annat påstående, eller ett påstående som aldrig kan vara sant

Kontradiktion i en mening

"

Willie Nelson är en levande kontradiktion.

Källa: WEBBNYHETER2002
"

I formella system som satslogik och predikatlogik, är en kontradiktion en formel, som är falsk oberoende av dess variablers sanningsvärden, exempelvis satsen: P P, det vill säga: P och icke P.

Källa: WIKIPEDIA-SV
"

Negationen av en tautologi är en kontradiktion.

Källa: WIKIPEDIA-SV
"

I härledningen medför tilläggspremissen p, att en kontradiktion erhålles och slutsatsen ¬p fås medelst reductio ad absurdum-regeln, RAA.

Källa: WIKIPEDIA-SV
"

Om barnet uppmuntras att slå tillbaks, gör man först och främst sig skyldig till kontradiktion.

Källa: PRESS96
"

En kontradiktion.

Källa: STORSUC
"

Om detta antagande tillsammans med de givna förutsättningarna leder till en kontradiktion eller motsägelse, så kan man med den ovan nämnda slutledningsregeln dra slutsatsen att är giltig.

Källa: WIKIPEDIA-SV
"

Jag hoppas verkligen att denna kontradiktion inte är med nödvändighet lagbunden och att vi kan få se en framtida optimistisk tidsanda som samtidigt bryr sig om det förgångna ”.

Källa: WEBBNYHETER2013
"

Om samtliga fem satser accepteras fås en kontradiktion.

Källa: WIKIPEDIA-SV