Lågsinnad i en mening

Verner Söderberg ger följande omdöme i Nordisk Familjebok: " M. var intellektuellt rikt begåfvad, men lågsinnad och utsväfvande, och de grymma förföljelserna mot hans forna presbyterianska trosfränder ådrogo honom välförtjänt hat i hela Skottland. "

Jag hyste nämligen en lågsinnad förhoppning om att kunna övertyga henne om att det inte var någonting att vara rädd för det här med kraftledningar.

Jag märkte att Lillemor blev illa berörd av vad jag sa, speciellt när jag var så lågsinnad att jag tog tag i det här med mitt sabbatsår, det var inte bra, det var att slå ytterligare en skuldklo i henne och det var inte min avsikt.

Självfallet anförde jag andra skäl än det nyss nämnda, jag var till och med lågsinnad nog att hävda att avsnittet störde äktheten och att det hade en klart menlig inverkan på den konstnärliga helhetsbilden.

Var det inte en väl förenklad etnologi att framställa " ariern " som den ädle och upphöjde medan " semiten " alltid och överallt var lågsinnad och ond?

En sådan tarvlig, lågsinnad typ jag är! "

Någon ska få uppehållstillstånd, sjukpenning, a-kassa eller vad det nu kan vara, och en lågsinnad tjänsteman eller politiker ska få skiten i knät.