Löskekarl i en mening

Lösker man ( även löskekarl; fornsvenska løsker, ogift ) är en juridisk term som enligt ålderdomligt språkbruk betyder " en man som inte är bofast ", det vill säga en lösdrivare.

• 1922 – Hjonelag skall med böneman byggas • 1924 – Kärleksdoktorn ( även Doktron på nr 18, Herrn på nr 18 samt Doktor Allvetande ) • 1926 – Kassabrist • 1929 – Hustrun • 1929 – Bröllopssalut • 1929 – Marknadsafton • 1930 – Psykos ( radiopjäs ) • 1931 – En brevkomedi i två tablåer ( radiopjäs ) • 1933 – Femtioårsdagen ( radiopjäs ) • 1933 – Våld • 1933 – Bönder emellan • 1935 – Försvunnen ( senare version av pjäsen Psykos ) • 1935 – Lördagskväll • 1937 – Kyskhet – ett spel för teatern om den älskande människan • 1938 – Jungfrukammare • 1940 – De knutna händerna • 1940 – Änkeman Jarl • 1941 – En löskekarl • 1942 – Rid i natt!

En löskekarl: en Karlfeldtsbok.

Och i smedjan var han trygg, ingen kunde längre beskylla honom för löskekarl.

Och i smedjan var han trygg, ingen kunde längre skylla honom för löskekarl.

Motståndare i denna konflikt anklagade Plantin för att vara " löskekarl " eftersom han inte var infödd, och krävde att han skulle sluta tala svenska med landsbröder.

Där stod att han kunde beredas arbete på vilket vallonbruk som helst, ett bevis på att han inte var någon löskekarl.

• 1960 – En löskekarl