Obeveklighet i en mening

En obeveklighet som till synes är homogen och endimensionell, men som i själva verket är resultatet av en mängd enskilda vägval.

Är sanningen än en gång det som Albert Camus skrev 1956 när Algeriet förra gången var Medelhavets oroshärd, att " summan av alla gamla misstag och ny galenskap, överbuden i obeveklighet och brottslighet har fördärvat allt och att vi i dag står inför ett krig "?

De här gången med en obeveklighet som fascinerar.

Som i Short cuts eller Magnolia är Efter mörkrets inbrott en historia där människornas hemligheter får dem att gravitera in mot varandra med ödesbestämd obeveklighet, tills ” jämvikten mellan sammansmältning och upplösning ” återupprättas.

Fortfarande kan man uppleva hur tiden upphävs när man svänger in i redwoodskogen vid kaliforniska Highway 1 och hur strandkulturens turistiska signalsystem ersätts med naturens obeveklighet.

Evgenij Svetlanovs obeveklighet bygger på ömsesidig fascination.

Det finns ett slags obeveklighet i hela idén kring Lifeboat.

Det finns en aura av lugn obeveklighet i hela föreställningen som förstärks av Mottrams animationer.

Trots hans artiga uppförande hade det nu smugit sig in en lugn obeveklighet i tonen och jag kunde inte avgöra om det var en vana han hade, för att få fram de svar han ville ha, eller om det greppet var avsett endast för mig.

Sjukförsäkringen leder inte längre med obeveklighet till förtidspension och förtidspensionen ( sjukersättning ) används inte för att dölja arbetslöshet.

Det finns en aura av lugn obeveklighet i hela föreställningen som förstärks av Stephen Mottrams animationer.

De grekiska väljarna har hittills föredragit att blunda inför skuldkrisens obeveklighet.

" Zoo " är fascinerande i sin motbjudande obeveklighet.

Oberörbarhetens obeveklighet blir både öppet sår och drivkraft.

Rösten, nyss sammet, blir järn och is, tonfallet hårdnar till obeveklighet.

I Kertész fjärrblick bor en blandning av lågmäld förvåning och obeveklighet – detta är alltså världen.

Det är denna föränderlighet, och förändringens tragiska obeveklighet, som Achebe skildrar mer kompromisslöst i ” Arrow of God ” än någon annanstans.