Pösa i en mening

Men tro inte att du kan pösa på sofflocket bara för att du vill rösta nej i emissionen.

Är det inte ösa pösa så är det hörpa snörpa.

Denna korsettmodell användes från 1500-talet till och med 1700-talet: den blev mer triangulär under 1700-talet, men även under detta sekel var snörlivets främsta uppgift fortfarande inte att snöra fram en smal midja utan att släta till fronten av figuren och få brösten att pösa upp ur urringningen, och även om det under 1700-talet förekom skämtteckningar med karikatyrer av kvinnor som snörde sig för hårt, så var snörliven under 1700-talet fortfarande inte konstruerade för hårdsnörning av midjan, och även arbetarkvinnor kunde använda dem under arbetet utan att påverkas - den enda restriktionen var att bäraren kunde ha svårt att böja sig ned.

Inte kunde de, som Lasse Brandeby, sitta och pösa på en stol mitt på dansgolvet medan den unga kvinnliga partnern gjorde jobbet.

Det var under denna tid det var modernt med de karakteristiska, uppslitsade ärmar senare tider ofta associerar med perioden; den övre ärmen var uppslitsad, och skjortans tyg tilläts pösa ut genom hålen.

I berättelsen ” När Alice blev arg ” av Annmarie Asker, som fått ge antologin dess titel, beskrivs vardagsilskan som ibland bara kan pösa över.

Har det inte varit ösa pösa så har det varit hörpa snörpa.

Så fort farbror Amandus började pösa litet för mycket över sin goda ställning i livet, kom ofelbart pappas överlägsna fnysning: