Pinsamheterna i en mening

I politikkretsarna i Washington, där människor har hästminnen, dras pinsamheterna med de omöjliga kandidaterna vintern 1993 fram igen.

Det projekt som mest demonstrativt spränger kompositörsvallarna är dock Jan Olofssons Språkfontänen, en manisk ritt genom språkverkligheterna där Adornos filosofsvada kolliderar med råbarkad ångermanländska, Paul Celans vita estetik tumlar om med Lynyrd Skynyrds Sweet Home Alabama, några arior ur Mozarts Don Giovanni förvandlas till ett dödsföraktande, skälmskt hopp rakt in i de egna pinsamheterna.

Alltså att kända roliga klipp får en andra chans att rentvå sina namn från pinsamheterna som klippet nedan, Caroline gjorde bort sig under håltimman och här är hennes chans att rentvå sitt namn.

Även om skulden för pinsamheterna inte läggas på Hjelm-Wallén - hon är uppenbarligen omgiven av dåliga rådgivare - är ansvaret ändå hennes.

De värsta pinsamheterna har jag sparat till sist.

Några efterdyningar av meningsutbytet uppstod aldrig eftersom det nästan omedelbart överflyglades av de många pinsamheterna kring en svensk underrättelsekurirs försök att, till vad som förefaller vara ett alldeles för högt pris, köpa en rysk trägumma i S:t Petersburg.

Men mellan pinsamheterna bjuds en massa musik och en del sköna shownummer.