Resning
SUBSTANTIV
- handlingen att resa (upp) något, att ställa sig upp; uppförande eller uppbyggande av något
- upprätt hållning, upprättstående ställning; sträckning i höjden; rakryggad självständighet, andlig storhet; betydenhet, storslagenhet
- det att gripa till vapen och göra uppror; det att sätta sig upp emot något