Stumhet i en mening

Han skulle fråga hur de mådde och undra om han kunde göra någonting för dem, fråga dem också om detta han kunnat utföra automatiskt, i mörker och stumhet.

Som om nån i en kakofoni av skrällande luft slängt dom från sej; och dom blivit hängande en bit ovanför marken, intrasslade i varandras bestörta stumhet.

Som om han drabbats av en hjärnblödning men där det enda kvarvarande spåret efter den var just denna stumhet.

Och just kombinationen av klinisk saklighet, stumhet och mänsklig utsatthet gör att bilderna etsar sig fast.

" Intet lamslår makten hos den stumhet / fjärrbjudande tider åvälvt marmorn " skriver en annan av den svenskspråkiga 1900-talslyrikens stora antikkännare, Rabbe Enckell.

Eller döms till evig stumhet.

Andra sluter sig i tystnad, gömmer sig i lögner som Melinda Kinnamans Marie eller kastar sig mellan ord och stumhet som Anna Petterssons Julia.

Som ekot av en stumhet...

Dimman kom krypande över relingen som ett fysiskt men formlöst väsen, förnimbar endast genom sin ogenomskinlighet och stumhet: varje ord kastades tillbaka mot den talande eller viskande av tusen sinom tusen svävande fuktdroppar.

När livet blivit för svårt och man inte kan göra mycket åt det själv, kan man reagera med till exempel förlamning eller stumhet, det är ett led i läkningsprocessen.

Mannens stumhet blir kvinnans frihet; vem han är kan hon inte få veta, men hon kan tolka, drömma och skapa honom så att han passar henne.

Ofta rådde en stillhet som liknade stumhet.

Men motmedlet är inte att använda romantiska klichéer, som visserligen är lätta att begripa men som ingenting säger - en annan form av stumhet alltså.

Stenens stumhet måste brytas.

Det var en moralisk stumhet.

Med detta Stockhausenprogram invigdes auditoriet på Moderna som konsertsal, med dess akustiska stumhet som kan vändas till en fördel i elektroakustisk musik och i strukturellt komplicerade verk.

Detta medför olika grad av obehag från foten med skoträngsel, och underbenet med stumhet i vadmuskulaturen.

Gustave Flaubert beskriver den nye lantlige elevens huvudbonad: ” Det var en otrolig blandning av pälsmössa, toppluva, kask, plommonstop och nattmössa, lika uttrycksfull i sin stumhet som ansiktet på en idiot.

( Om det inte var cymbalernas stumhet som kom ur munnen på honom. )

Och ordergivningen, som varit dagens viktigaste händelse, upplöstes på det sättet ofta i en stämning av stumhet och förstelning.