Suggerera i en mening

Man bör då inte suggerera fram minnen om övergrepp med manipulationer av typ: Jag tror det har hänt dig någonting, när du var liten, men jag kan bara bota dig om du talar om det.

Dock, fortfor Sydsvenskans Jan Aghed 1971, en rätt " slätstruken, mestadels ointressant, om också aldrig helt likgiltig film ", " fragmentarisk och knyckigt berättad ", oförmögen t ex att " suggerera spänning och drama " i de många mc-loppen medan motsatsen varit " absolut nödvändig med tanke på problematiken ".

Göran von Matérns målningar, med sin påtagliga objektkaraktär, vill suggerera ett rituell-religiöst sammanhang, medan Kjell Strandqvist intar en svalare, mera intellektuell hållning.

Anders Behring Breivik berättade själv för det första psykiaterparet som undersökte honom att det ingick i hans utbildning till tempelriddare att suggerera sig fri från alla mänskliga känslor och han var stolt över att ha gått i land med det.

Mat på film kan suggerera drömmar om det goda livet precis som den gammaldags slutkyssen får oss att tro att den rätte finns någonstans för var och en.

Metto utnyttjar tunnelformen för att suggerera fram ett sug mot bildens centrum.

Man kan jämföra med filmens ljusbilder som liksom döljer duken; de har en förmåga att blända och suggerera som passar utmärkt för skräck.

Onekligen har de stora projektionerna en god förmåga att suggerera möten: att väcka känslor via ögon som nyfiket och något skeptiskt registrerar den registrerande kameran.

Vägen till den marginaliserade människan är indirekt som vid en arkeologisk utgrävning, där de uppsamlade fynden får suggerera en tillvaro.

Därför försöker hon suggerera fram att det handlar om skildringar av brott.

Arg och arrogant sökte han suggerera intrycket av omutlig analytisk rationalitet.

Kanske kan du helt enkelt suggerera dig till en vit månad?

Han var en mästare på att just i sådana scener, just genom kontrasten mellan den överlägset kontrollerade Holmes och den avsmak eller skräck som för ett ögonblick får övermanna honom, suggerera fram en vällustig skräckkänsla hos läsaren i länstolen.

Med samma matematiskt noggranna självsvåld låter Pynchon verkliga och fiktiva händelser, där de förstnämnda framstår som de mest gåtfulla och oförklarliga, som Tunguska-explosionen i Sibirien 1908, suggerera fram en paranoia som gradvis framstår som den mest rationella livshållningen.

Men Haglund lyckas ändå med konststycket att suggerera närvaron av ett klangligt ljus.

Ja, och med en köttbulle kan man också lura sej själv så smått, man kan suggerera sej att glömma varifrån materialet till den kommer.