Åbäke i en mening

Kommer ihåg när jag hade ett riktigt stort åbäke till dammsugare.

Hade jag varit rik och bott i USA kanske jag hade slagit till på detta gråa åbäke.

Det ljusgröna, klumpigt strömlinjeformade åbäke som strålade Persons svalg hette Climac i lutande krombokstäver.

På bilden ser ni ett stycke åbäke.

Det måste ha en liten trädgård, förstås, och det får inte vara ett sådant där modernt åbäke.

Ett sött åbäke, väldigt tur för henne.

Ingen undrar längre vad det är för mystiskt åbäke som står i tvättstugan och stjäl utrymme.

Enligt Cioran är detta förbaskade åbäke till tungomål opoetiskt och torrt.

när detta åbäke låg där och gäspade.

Namnet " Hulk " kommer från engelskans hulk som betyder " stor, klumpig person ", och kan översättas med ord som " koloss ", " monster " eller " åbäke ".

jävla åbäke!

Alla de gamla trotjänarna på skrivbordet - skrivmaskinsbandet, stämplarna, karbonpappret - försvann i papperskorgen en efter en, alltid med den energiska och frispråkiga musmattans ord ringande i öronen: " Så går det när man inte hänger med, skyll dig själv ditt gamla åbäke! "

Ändå stiger nu återigen lätt romantiserade minnen fram från resorna med gästgivarens gamla Reo eller Henning Anderssons gamla åbäke till taxi, i baksätet ensam med den lärde från Lund, den torre men oändligt sakrike Kamtchatka-resenären från radion, den folklige historikern med sitt riksbekanta " Vet hut!

Kan man inte rycka upp sig så har man sig själv att skylla för jaaaag känner minsann en tjej utan ben vars hela familj dog och nu är hon egenföretagare och tjänar massvis, kan hon så kan du ditt lata åbäke.

Redan två dygn före vintersolståndet utlovar Mackaper ljusare tider – med orgeln i fokus, detta svårhanterade åbäke till instrument.

Sveriges första röntgenapparat är ett stort åbäke.

Den var dock väldigt svårtrampad och till slut bytte vi till ett stort åbäke av “ dagismodell ”.

• Ba, baa, barra ( bara ) • Bakustugu ( bagarstuga ) • Bryckstugu ( bryggstuga ) • Bakar ( bagerskor ) • Bakarne ( bakom ) • Bakerste ( längst bort ) • Backukavel ( brödkavel ) • Bare ( gå i borgen ) • Barning, barne ( varbildning ) • Bàran ( bärarn, ett trolltyg som bar till innehavaren ) • Bàradynga ( svamp som troddes vara spillning efter baran ) • Barmhet ( åbäke ) • Barmskinn ( skinnförkläde ) • Barnan, si på ( se på annat ) • Barnan vor hä ( uselt vore ) • Barsjle ( barnslig ) • Baljes ( trä som slår sig ) • Bal, bål ( börda ) • Balbann, bålbann ( bäranordning för hö med mera ) • Bakslänges ( bakåt, baklänges ) • Bannrejd ( kobindsle ) • Bangen ( rädd ) • Besmi ( besvär ) • Bett ’ n ( skämmas, om mat ) • Betart ( betalt, betalning ) • Beskärm sä ( urskulda sig ) • Bessel-bessle-bessla-bessla ( betsel ) • Beg ( tjurig ) • Bekjaje ( råkat ut för ) • Begå sä ( svårt att klara sig ) • Bretj ( bräka, tala med gäll röst ) • Bressla ( skinnlakan, klippingfäll ) • Bredave ( bredvid ) • Bre ( bredvid ) • Brestyttj ( brädbit ) • Brej ( adj. bred ) • Brej ( verb, breda ) • Bråbär ( höstkalvning ) • Begärning ( bård ) • Behännle ( rar, nätt ) • Bimat ( kraftig mat som håller hungern borta ) • Bissman ( betsman ) • Binna ( kråkvicker ) • Binna ( björnhona ) • Björni ( björnide ) • Bjärg ( samtala ) • Bjärk ( björk ) • Björnspjut och vargspjut ( spjut och stav ) • Blaka ( trampa ner i dy och snö, grovbila timmer ) • Blakatvet ( spån vid bilning ) • Blaver-blavre-blavre ( skryta ) • Blask ( blinka ) • Blàda ( vända blad ) • Blàd ( blad, tidning ) • Blanna ( ex.vis kärnmjölk och vatten ) • Blatt ’ n ( vissna, falna ) • Blemm ( blåsa ) • Blia ( tö ) • Blinna ( grönska på lie ) • Blister-blistre-blistre ( vissla ) ( uttalsbetoning som frister ) • Blisterpung ( kängskor ) • Bånt ( bunta ) • Bånut ( havande ) • Bån ( barn ) • Bå ( båda i uttrycken ) • Bårådd ( villrådig, tvekande ) • på båvis ( på båda sätten ) • Båvel ( ex. gädda som slår ) • Bäre ( berg ) • Bäre-bärd-bärd ( bärga, skörda ) • Bära ne-bure-bure ( regna, snöa ) • Bära opp ( få skulden ) • Bär för ( kan hända ) • Bärjola ( barmark ) • Bärs om ( kunna avstå ) • Bärkrok ( enkel ok, läggs över ena axeln ) • Bärenavar ( stenborr ) • Bärr arma ( hålla armarna ut från kroppen ) • Bärr ( spreta ut, t.ex. i uttrycket kvista bärr ut, öppna ) • Bäle ( böla ) • Bältjes ( snegla argt ) • Bänglut ( oskickligt ) • Bäling ( skinn från smalben av ren, älg, nöt ) • Bänner-bännre-bännre ( experimentera ) • Bönn ( tveka ) • No va hä bönna ( nog var det underligt om ) • Bönnfluga ( sorgfluga ) • Bönglut ( buckligt ) • Böre-börje-börje ( börja ) • Börd ’ n ( började han ) • Bös ( ivrig ) • Börel ( småbaggar och småkalvar ) • Böjel ( krok, buske av småtyp ) • Daka dell ( slå till ) • Daller ( darra, vibrera ) • Dalrutt ( ineffektiv ) • Dalatörve ( tjärved ) • Dalatorv ( skogsmassa för tackning av dalen ) • Darje ( barr ) • Darekang ( kvist från barrträd ) • Delleslut ( till slut ) • Dellgång ( verktyg ) • Dell hä ( till det ) • Dellstå-dellsto-dellstått ( tillstå, erkänna ) • Divel ( diskutera ) • Dittna ( dit ) • Dol ( dra benen efter sig ) • Domp dell ( gå till handling ) • Dompt ( mjöldompt mindre kvan.

Så kanske vi slipper ett fjärde åbäke på samma tomt... ”.

Istället förr ett stort åbäke till skrivbord blev det en stringhylla med en arbetsskiva.