Beklämning i en mening

Och vår beklämning är egentligen bara ett tecken på vår fruktan att själva bli lika avslöjade.

Jag kände varken vemod eller beklämning, ingenting av det där: " Men herregud vad tiden går... ", efterföljt av en sentimental ånger över hur slarvigt jag hade handskats med alla de tillfällen som hade stått mig till buds.

Det inträffade har förorsakat sorg och beklämning i vida kretsar, och konungen så fort han fick underrättelse om olyckan i telegram till flygskolans chef sitt innerliga deltagande. ”

I vuxna år har jag stått vid hans gravsten, den väcker beklämning och grymma minnen.

Hans egen dotter, Anna, anslöt sig till angriparna, vilket orsakade stor beklämning för kungen.

Vad hade hans djupa beklämning med hennes öde att skaffa?

Med en stigande känsla av beklämning betraktar Clara blodet på moderns överläpp.

Visst har det blivit bättre, men bara närvaron av alla dessa mer eller mindre tungt beväpnade poliser och soldater skapar beklämning.

Men han var i ett sådant tillstånd av beklämning att det var svårt för honom att uttala den mening som skulle kungöra hans uppbrott.

Alla tillräckligt gamla och minnesgoda kommer ihåg vilken harm och beklämning det väckte när de första bilderna av " neurosedynbarn " dök upp i medierna i början av 1960-talet.

Sådan beklämning kunde man känna då.

En beklämning börjar gripa mig, och en sorg eller ett medlidande som jag inte vet vad jag skall göra av.

I samma stund som den glade Andreas kliver iland fylls Herr Poul av beklämning - och hans farhågor ska visa sig berättigade.

Som väl är har vi i allmänhet ett lock över latrinen, men vilken beklämning griper oss inte när gamla kära släktingar och vänner i ålderdomssvaghet tappar herraväldet över sig själva, locket flyger av och den stinkande smörjan flyter ut i osammanhängande babbel.

Vid Sebastians ord återkom hela den beklämning som jag kände inför dessa gulnade kort.

Men inuti molar leda och beklämning.

Mycken beklämning och oro.

Men hon visste att om det varit människor därnere och inte får, så hade hennes känsla varit beklämning och rädsla och hennes kläder skulle ha luktat av sur svett.

• Mara kallades förr en känsla av kvävning, beklämning eller tryckande tyngd över bröstet, som kan uppkomma under sömn.

Och Seth Persson såg ett samband med Tredje riket: " Det är nära nog med beklämning som man finner, att man på håll, varifrån man minst väntade det, ger uttryck åt sådana tankar och en sådan inställning till problemet, som obehagligt mycket erinra om den rasförbättring, som man i vissa totalitärt styrda länder söker bedriva med hjälp av operationskniven. "